Ofrivilliga ord

Ibland dyker det upp saker i mitt huvud som är tänkta att stanna där, men som ändå vill ut och kommer fast jag knappt kan styra det själv.

En klassiker som hundägare är "Stanna" kort och lite skarpt uttalat, det har både människor och kundvagnar fått höra fast det inte varit meningen.

Jag jobbar med en pojke som gillar flygplan och flera gånger har jag entusiastiskt utropat "Titta, ett flygplan" i sällskap med andra än honom då förstås. De flesta brukar reagera med ett "Ehhh.... jaha?!"

Idag hände det igen. Jag stod och väntade på tåget på väg hem, i öronen hade jag musik från mobilen och när jag såg tåget dyka upp långt bort hörde jag, genom musiken, hur min mun sa "Nu kommer tåget!" glatt i sann Celine-anda. Ett par stycken runt omkring mig tittade lite konstigt eftersom jag var helt ensam. Jag fann mig dock snabbt och iscensatte ett samtal i handsfreen med orden "Då ses vi snart, hej då"

Nu undrar jag, är detta normalt eller är det bara jag?

Kommentarer
Postat av: Cili

Haha, snygg räddning! Jag vet inte hur ofta jag säger såna saker :P speciellt hundrelaterat...typ stanna eller ngn gång har jag till och med "psssyschat" åt en kompis som gick för fort...vilket för hundarna (Irja, Thea har inte greppat det än =) ) att dom ska sakta in och vänta på mig

2010-03-10 @ 20:42:32
URL: http://www.cili-blomgren.blogspot.com
Postat av: Emma

Haha, du är inte ensam! Sådant slinker ofta ur mig, ibland lyckas jag rädda situtionen och ibland blir det så pinsamt att jag vill sjunka under jorden.. Men det bjuder jag på!

2010-03-10 @ 21:07:06
URL: http://isbiten.webb.se
Postat av: Theresé

HA HA HA du är absolut inte ensam.. Jag är precis likadan o kan få ur mig ord som ja jag vet inte vad.. Folk tittar lite konstigt och lika som dig försöker jag göra det till en "normal" situation :P

2010-03-10 @ 21:10:27
URL: http://www.stis.se
Postat av: Katrin

Haha...jo lite miljöskadad är nog lätt att bli. Bra räddning där ändå!

2010-03-10 @ 21:31:09
Postat av: maria

Det är inte normalt. Och du är inte ensam :D



Jag har, fler gånger än jag vill erkänna, sagt "Gååår vi", när jag traskat över gatan, utan hund men med andra människor runt om.

2010-03-10 @ 23:47:02

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0