Kom precis in efter ett träningspass och en promenad i regnet. Lerigt och vattenpölar överallt. Usch. Ungefär så verkade även Mika resonera och till min förskräckelse insåg jag att vi nog aldrig tränat ute i regnet, jag har liksom sett till att hålla mig inne då. Det märktes, Mika hoppade över vattenpölarna i fotgåendet och ville knappt sätta sig ner i halterna. De annars glada öronen hängde lite sorgset åt sidorna. Visst har vi varit ute och gått i regn och så, men jag har aldrig tänkt på att hon så ogärna klivit i vattenpölar och lera. Nu ska det bli bot och bättring, oavsett väder, eller kanske till och med helst i dåligt väder ska vi ut. Utevistelsens lyckade bit fick bli att Mika går väldigt bra på vårt nya nära-kommando okopplad nu, vi stötte på två hundmöten och hon skötte sig perfekt.