VM agility 2010

Hemma igen. 306 mil blev det fram och tillbaka, plus två turer med färja, först mellan Malmö och Travemünde på vägen ner och när vi åkte hem mellan Puttgarden och Rödby. Egentligen ska jag inte klaga, jag körde inte en mil, men det var rätt jobbigt att sitta (läs ligga i sängen) brevid också.


Vilken var vår tro?

Vi kom fram på torsdagkvällen, gled in med husbilen och fick typ campingens bästa plats tack vare en tysk som stod där innan bestämde sig för att flytta på sin bil. Danke.


Invigning

Tävlingarna började sjukt tidigt varje dag och small gick givetvis först, det betydde att vi klev upp runt sex varenda morgon och stannade till kvällen. Samtidigt resonerar jag lite så att om vi nu har åkt dit för att se agility i världsklass så vill jag ju inte sova bort hälften av loppen. Det kan man göra någon annangång, någon annanstans.


Arenan

Och mycket bra agility fick vi se, grymt mycket duktiga hundar och jag tog med mig en hel del bra saker som jag garanterat kommer att ta tillvara på i min framtida agilityträning av Mika. Som att jag inte fick nog med inspiration och träningslust så plöjde jag igenom nästintill hela boken "Med sikte på 10:an" i bilen på vägen hem. Nu ska det bli träna av.


Utanför hallen

Min pappa har filmat alla svenskarnas lopp och en del runt arenan och arrangemanget, jag tänkte försöka klippa ihop det imorgon och lägga upp det här. Just nu lockar sängen mest, det blev bara tre timmars sömn inatt på en hotellparkering, mer även om det imorgon.


Guldyra

Resultaten då. Antar att de flesta som läser här redan vet hur det har gått så jag gör bara en snabb summering för er stackare som inte har insett att agility är livets tjusning. Sverige fick en medalj, guld till largelaget. Lova sprang fyra lopp, felfritt i individuella hoppklassen och agilitylagklassen, hon fick 5 (10?) fel i hopplagklassen och diskade sig i sista individuella agilityklassen. Totalt sett är Rikard nöjd med sin och Lovas insats. De satsade allt, körde precis som vanligt och fegade aldrig ur. Det var utgångsplanen och den höll de sig till. Den här gången höll det inte hela vägen, men det är bara ett år kvar till VM i Frankrike och


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0