Ikväll har vi varit på en föreläsning i tävlingspsykologi för Eva-Marie på Knivsta BK. Hittade den av en slump när jag surfade runt och kände att det var precis vad jag behövde. Inför mina tävlingsstarter i lydnad har jag flera gånger satt upp höga hinder för mig själv på grund av mina brister inom just tävlingspsykologi. Jag gör det ofta svårare än vad det behöver vara och kan ha problem med att komma i rätt sinnestämning inför tävling. Vi lyssnade, frågade och diskuterade i nästan tre timmar och det var mycket givande och intressant. Gjorde inga anteckningar, men vi skulle få en del text mailat efteråt och några saker fastnade direkt hos mig. Exempelvis att man faktiskt kan vara nöjd utan att nöja sig. Givetvis är jag nöjd över det Mika och jag presterat tillsammans, samtidigt är ju drivkraften att alltid bli bättre. Jag är inte otacksam, men jag vill alltid mer! Ett annat var att oavsett om du ser på dig själv som en vinnare eller förlorare har du helt rätt. Man väljer alltså hur man vill se på sig själv och där har jag mycket att lära, framförallt inom områden jag behärskar mindre bra, t.ex. vallningen. Redan innan jag gått in i hagen känner jag många gånger att jag inte kommer att klara av det och givetvis blir resultatet därefter.

Jag ska även försöka tänka på att inte låta mig påverkas av saker jag själv inte kan rå över. Som väder, hela veckan innan lydnadstävlingen i Märsta tittade jag som besatt på väderprognosen flera gånger om dagen, jag velade länge innan vi till slut bestämde oss för att åka. Väl där var jag redan från början negativt inställd och ältade leriga planer och regn till leda. Det är även den resultatmäsigt sämsta tävlingsdag vi har haft. Samband? Ja, antagligen. En annan sak jag ofta gör är att ge upp, långt innan det är över eller för sent. Jag tappar lätt sugen om allt inte går bra från början och motivationen är i botten. Jag måste kämpa och komma igen!

Ibland dyker det upp tankar som att jag inte är värd en så bra hund som Mika, att hon skulle kunna bli mycket bättre och gå längre med någon annan som är duktigare och noggrannare än mig. Från och med nu ska jag försöka tänka annorlunda, vi är ju ändå ett team Mika och jag. Vi lär av och tillsammans med varandra och vi har så himla roligt på vägen. Oavsett resultat så kan det inte bli annat än lyckat!