Det har efter tre torsdagar i rad nästan blivit standard att vi tillbringar en timme i ridhuset på torsdagkvällarna. Garanterat ensamma är vi iallafall vid den tiden. Vi hade med oss alla tjejerna och imponerade mest den här gången gjorde nog Saga, hon är ett riktigt yrväder, fullfart och 100% glädje hela tiden, jag är så glad att slumpen gjorde att just hon hamnade hos just oss!



Mika och jag prövade några blindbyten och Jaakkos, gick väl med varierande resultat kan man säga. Summan av det hela är att jag är för otajmad, för sen i blindbytena och förbereder för tidigt i Jaakko, resultatet blir att hon lätt kommer upp på fel sida när jag gör BB och att hon tvärvänder precis innan hoppet i JK. Jag har gjort för lite av den typen av byten och känner mig obekväm och felplacerad hela tiden, får väl se om vi kommer att satsa på dem i framtiden eller köra old school.

Fortsatte även med vårt nyligen påbörjade slalomprojekt. Jag hade storlagna planer för hur jag skulle bygga upp träningen när Mika var yngre, nu när det väl är dags har jag totalt tappat lusten till det och har tränat enligt den egen påhittade metoden "Visalitematalitegissaliteochhoppaspådetbästa". Idag var det första gången som det kändes som att Mika kanske förstod någonting, att farten kommer tvivlar jag inte på, det är rätt få saker hon gör långsamt, faktiskt ingenting om jag tänker efter. Jag citerar låten som är till filmen; Hur svårt kan det vara?