Vi kom precis hem efter att ha kört dagens andra agilitypass på klubben. Mika går fint och vi klarar ut de flesta tekniska svårigheter om än inte med optimala vägar alla gånger. Det som kommer bli vår största svårighet inför debuten är om det förekommer långa raksträckor mitt i banan. Är det i början kan jag klara ut det med inkallning och på ett upplopp kan jag nog få henne att dra på framåt, men mitt i, att växla från tight till släpp är svårt. Hon är naturligt ganska klistrig och tittar mycket på mig, vilket jag egentligen uppskattar och säkert kommer att ha nytta av senare, men nu, när det kanske blir lite lättare och rakare banor kommer jag aldrig att hinna med och vara där jag behövs.

Saga är lite traumatiserad efter att ha kraschat på ett hopphinder i Smålandsstenar, hon haltade samma dag, men blev sedan bra och har så varit, åtminstone rent fysisk. Psykisk verkar dock menen efter olyckan bestå och hon vill inte riktigt släppa på. Vi backade massor i träningen idag och lät henne köra enkla raksträckor och mycket tunnlar som hon gillar och kommer att fortsätta så ett par träningstillfällen så hon förstår att agility inte betyder ont.

Imorgon sticker jag iväg till skogen och lever lägerliv med jobbet i åtta dagar, det betyder ingen träning alls för Mika (om Rikard kan hålla tassarna borta... ;)) Jag känner väl just nu att vårt freestyleprogram borde ses över eftersom vi ska åka lååångt bort och tävla om bara ett par veckor. Det blir till att ta tag i det ordentligt när jag kommer hem. Agilityn är det en månad kvar innan vi ska tävla, jag hoppar över DM, så debuten blir i Frövi.


Väskan är packad med det viktigaste.

Var förbi Barkarby en sväng nu ikväll och gled in på några butiker. Med mig ut kom bland annat en jättemysig heldress till Celine. Hon gillade den precis som jag misstänkte och den blir kanon att mysa i på husbilsresorna eller här hemma framåt hösten. Fanns i två färger, lila eller grön. 299:- hos Lindex.

Ikväll har vi varit hos Åhza och Leoni, vi började med att titta på deras utbyggnad och fika (så långt allt väl, jättefint hus, gott fika och trevligt sällskap), sedan bar det av mot fåren för vallning (och det var här problemen började).


Fåren är ju fina att se på iallafall.

Jag blir galen på vallning, när jag tror att jag börjar förstå och få kläm på en det mesta så dras mattan under mig bort och jag står där som ett fån och fattar ingenting. Mika som tidigare har varit den starka av oss två i denna gren verkade dessutom ha lämnat både öronen och huvudet hemma, men benen hade hon iallafall med sig, det märktes.

Suck och stön.

Nu finns det egentligen bara två vägar att välja på för att komma vidare från den här punkten. Antingen växlar vi upp, lägger typ allt annat åt sidan och satsar fullt på vallningen, eller så skiter vi i det helt. Nä, jag skoja, inte riktigt så drastiskt kanske, men alternativet är att komma igen om några veckor, köra ett par vändor innan en kurs jag ska gå två dagar i oktober och förhoppningsvis få lite stil på henne, sakta men säkert.


En ny variant av fålla ut.

Och sedan... då blir det vinter igen, en halvmeter snö och -20 grader i fem månader, hurra... så är vi där vi är nu igen, på noll, eller kanske ett steg fram i bästa fall. Ja, jag är negativ och sur, vallning verkar ha den effekten på mig. Imorgon är en ny dag, tack och lov.

Efter två tävlingsdagar i Ulricehamn åkte vi igårkväll hemåt, på vägen stannade vi och sov över i husbilen vid sommarstugan i Nyköping. Dels så var det skönt att slippa köra hela vägen eftersom det blev ganska sent, men framförallt ville jag titta om hallonen hade mognat. Rikard hatar att plocka bär, men jag tycker det är ganska kul,  man står där i sin ensamhet och det enda som hörs är myggornas surr. Dessutom är det ju himla gott med bär och det är nog Rikard beredd att hålla med om, för äter dem gör han gärna.



Jag ställde klockan på 08:00 och när jag vaknade imorse smattrade regnet mot husbilstaket. Inte optimalt för bärplockning precis, men har jag bestämt mig så har jag. Celine som tidgare varit väldigt peppad på att plocka med mig backade ur och tog långfrukost framför TV:n istället.



Runt fem liter hallon, två liter blåbär, lite vinbär, en riktigt ond nacke och en himla massa myggbett fick jag med mig hem, bärplockarlivet är då ingen dans på rosor precis.

     

Hemma igen. Efter 13 av de senaste 14 nätterna i husbil, men så blir det bara en natt här, för imorgon åker jag till Skåne för att jobba i fem dagar. Efter det hinner jag inte ens hem innan vi styr mot nästa resmål, någonstans halvvägs hem på söndagen ska Rikard möta upp mig så att vi kan åka mot Ulricehamns tävlingar. Full fart, men jag trivs med det! Ikväll har jag ägnat mig åt att köra tre maskiner tvätt och försöka få delar av det att snabbtorka så att jag kan packa om väskorna. Jag har även använt mig av SBK Tävling för första gången och anmält Mika till hela 24 agilitystarter under augusti och september. Nu borde vi verkligen sätta igång och träna, frågan är bara när vi ska hinna det? Smygdebut blir på DM och den riktiga officiella i Frövi. I oktober ser det inte ut som att det inte blir en enda agilitytävling för oss, så då tänkte jag satsa på start i elitlydnaden.

Nu har vi avverkat fyra tävlingsdagar på Skutskärs BK och vi har haft det riktigt bra, vädret har varit fint och Lova har tagit någon placering varje dag tror jag, idag avslutade hon med en andra och en fjärdeplats. Det enda minuset jag vill ge Skurskär är att man inte fick stå kvar med husbilen över natten på klubben. Det fanns gott om plats för dem på dagarna och de blev ju knappast fler eller trängre på natten. Hursomhelst hade vi det bra på Rullsands camping och hann med strandhäng nästan varje dag. Nu är vi påväg till Fagersta och ytterligare två tävlingsdagar, många har det blivit i juli hittills och visst börjar vi alla bli lite trötta, men på tisdag bär det av hemåt och jobba några dagar och vila för hundarna som gäller.

Igårkväll, efter att agilitytävlingarna var klara i Skutskär styrde vi bilen mot Gävle BK. Jag hade nämligen anmält mig och Mika till en lydnadstävling där. Länge var det dock osäkert om vi överhuvudtaget skulle starta, dels var jag ganska trött efter många och långa tävlingsdagar, jag kände inte heller att vi var riktigt redo att debutera i lydnadsklass 3, när det dessutom började att regna kändes det nästan som att det inte var meningen att vi skulle tävla. Efter ganska lång väntan var det iallafall vår tur, det var bara två startande i vår klass och vi gick ut sist. Mika kändes lite disträ de första momenten, men när de mer fartiga som inkallningen och apporteringarna kom levde hon upp och jag tror nog att även att jag slappnade av mer vilket bidrog till att allt kändes lättare och bättre.




Sittande i grupp: 10
Platsliggning: 9,5 (nosar)
Fritt följ: 8 (segt sitt, tappar höger sväng och helt om)
Sättande: 10
Inkallning med ställ o lägg: 10
Sändande med läggande o inkallning: 8 (fler kom till rutan)
Apportering o hopp över hinder: 9 (slarv vid tagandet)
Apportering metall: 10
Vittring: 8 (strul vid tagandet)
Fjärrdirigering: 7 (DK sittande, ej distingt sättande, lång kom)

Totalt 280 poäng och klassvinst.

Jag känner mig mycket nöjd trots en del missar, rutan siktade hon fel och drog åt vänster så jag fick stanna henne och skicka om mot rutan, då hittade hon den. Träapporten kastade jag lite kort, så hon landade nästan på den, vilket gjorde att den flög lite framåt innan hon grep den. I vittringen gick hon ut och grep nästan direkt rätt pinne, blev sedan lite osäker och släppte den, vittrade av de andra, men grep sedan rätt igen och kom in. Det tycker jag ändå var duktigt gjort av henne, för bara någon vecka sedan hade hon aldrig klarat att reda ut en sådan situation. Fjärren är väl det moment jag tycker att hon kunde ha gjort bättre, för det vet jag att hon kan. Fel i ett skifte då hon la sig från stå istället för att sätta sig, men jag fick upp henne med ett dk. Att jag fick kommentaren långa kommandon är något jag inte ens tänkt på. Jag har handtecken på stå och tar då ut händerna åt sidorna lite grann och tror att jag höll kvar dem i den positionen för länge.

Jag har anmält till ytterligaren en lydnadsklass 3 och kommer nog att köra den, sedan siktar vi nog på eliten utan att ta LP i trean. Helgerna räcker inte till om man vill köra flera grenar och nu får vi ju snart starta i agilityn också. 

Solnedgången är helt magiskt vacker vid den långa sandstranden. Första kvällen på campingen gick jag och Mika (eller hon sprang förstås) i vattenbrynet och bara njöt av den ljumma sommarkvällen. Igårkväll var vi nere en sväng igen och då följde även Celine med.

Vi är i Skutskär och tävlar och tack vare att de kör på tre banor samtidigt så blir inte tävlingsdagarna så långa. Igår när vi var klara hängde vi på stranden vid campingen Rullsand. Den är jättefin och långgrund, perfekt för Celine.

 

Efter över en veckas uppdämt shoppingbehov fick jag gå lös på Intersport i Visby igår. De har en övervåning med typ outlet och jag hittade massor av bra kläder till Celine, bland annat två vinteroveraller till halva priset, ett regnställ, ett set överdragskläder, supergullig mini-Kånken och så blev det träningsbyxor till mig och Rikard.

Nu har vi kommit hem efter sex helt fantastiska dagar på Gotland. Egentligen har vi inte hunnit se så mycket mer än tävlingsplatsen och Kneippbyn, men det spelar ingen roll, raukarna och grottorna har vi besökt förut. Flera gånger under de här dagarna har det slagit mig hur bra vi har det och att jag verkligen ska passa på att njuta av varenda minut, för de kommer ju inte åter. Den här veckan kommer jag leva på länge och tänka tillbaka på när de kalla och mörka vinterdagarna kommer.