Idag är jag ledig och Celine och jag har sysselsatt oss med att baka, det blev två favoriter, daimkakor och havrebollar. Nu har vi lite fika med oss när vi styr husbilen mot Bollnäs imorgon.

Den här bloggen har förvandlats till en ren skrytblogg som bara uppdateras när resultat trillar in... typ. Återigen funderar jag på att lägga ner den, jag har total skrivtorka och det känns lite meningslöst.

Tillbaka till skrytet. Mika har haft en kanonhelg, tre vinster på sex starter! Det började med en fin nolla i agilityklass igår i Kumla, tyvärr följdes den av lite stolpe ut och tre disk resten av dagen, men ändå med en god känsla.

Idag har vi tävlat i Fagersta, Mika öppnade med en felfri agilityklass och vinst, i första hoppklassen nollade hon återigen och vann, därmed var tredje hoppinnen vår och jag valde att avstå sista starten eftersom hon blivit uppflyttad till klass 2.

Jag kan inte med ord beskriva hur nöjd och glad jag är över Mika! Hon är inte bara en fantastisk tävlingskompis som alltid lika positiv hänger med på mina påhitt, utan även världen mysigaste, snällaste och gulligaste hund! Matte <3 Mika!

Utsikten från vår balkong

Igår kom vi hem igen efter en varm och skön vecka i Portugal. Det är andra gången vi är där och jag blev lika förvånad den här gången som förra att inte fler svenskar väljer att åka dit, på hotellområdet (som var stort!) träffade vi bara ett enda svenskt sällskap och de kom bland de sista av våra dagar där. I övrigt kryllade det av engelsmän. Portugal är ett otroligt fint och bra land att semestra i, ungefär som Kanarieöarna eller Kreta, fast bättre tycker jag, framförallt finare sandstränder. På minussidan kan man väl säga att det inte är särskilt billigt, men det är ju inte de exempel jag nämde ovan heller, ett restaurangbesök kostar ungefär som här hemma i Sverige.


Celine och "Dino" i poolen


Stranden

Nyss hemkomna från Kungsör och två dagars tävlande kan jag nöjt konstatera att Mikas lite stressade och dåliga attityd förra helgen inte alls visade sig denna, tvärt om. Hon har varit väldigt trevlig att köra med. Igår tyckte jag att vi hade lite stolpe ut, två bra lopp med små missar, i agilityklassen fokuserade jag så mycket på slalomingången att jag tryckte henne brevid hindret före och i hoppklassen placerade jag mig illa och täckte slalomingången så hon gick in i port två.

Idag började hoppklassen, en bana med lite knepig början och rejält upplopp på slutet, jag valde flera bakombyten vilket resulterade i en lite vinglig start med slutet tog hon så himla bra! Känns skönt då vi jobbat extra mycket med släpp på slutet nu senaste tiden. Tiden visade sig räcka till vinst och Mikas första uppflyttningspinne!



Agilityklassen kändes svår, med flera fällor och en knepig vinkel upp på balansbommen. Jag gillar agilityklasserna bäst, tycker om detaljerna med balanshindren och de loppen känns alltid mer samlade. Mika gjorde ett jättebra lopp, betydligt stabilare och säkrare än hoppklassen, tyvärr missade hon ett hopphinder precis före balansen, kanske var det jag som tryckte förbi henne för att mjuka upp svängen inför balansuppgången. Vi körde på och blev förstås diskade.



Summan av det hela är att jag känner mig jättenöjd med Mika, hon startade allra först i lördagsmorse och gick ut i sista klassen idag, trots långa dagar lyckas hon fokusera och prestera, helt fantastiskt!

Ps. Saga debuterade också i helgen, men det tar vi en annan gång ;)

Ikväll har vi haft KM i agility på klubben. Tävlingen är delad i två, "Lilla KM" öppen för klass 1-ekipage och "Stora KM" som alla kan deltaga i. Mika var anmäld till båda, Lova till stora och Saga körde utom tävlan bara i hoppklasserna. Först ut var agilityklasserna och Mika öppnade upp med en nolla, men strulade till det rejält i den lite svårare agilityklassen. Vi la oss i en ledning i lilla KM, men resultatet skulle sedan räknas ihop med hoppklassen. Lova nollade sitt agilitylopp och gick upp i ledning även hon.
I hoppklassen fick Mika först en vägran på ett hopphinder, jag var långt efter och hann inte med att visa, på upploppet kraschade hon totalt i ett hopphinder, det hade blivit ganska mörkt och ena lampan på agilityplanen är trasig. I mål kom vi iallafall med 10 fel. Sista klassen struntade jag i, vi hade inget att försvara, det var så dålig sikt och klockan var mycket. Lova gjorde ett bra lopp men rev ett hinder och tappade vinsten på det. Saga körde två turborundor och samlade fel ;)



Hur slutresultatet blev vet jag inte riktigt, vi åkte direkt hem och hämtade Celine, imorgon är det upp tidigt som gäller för alla i familjen innan vi rullar mot Kungsör på kvällen.

Nu har jag gjort det, anmält till lydnadstävlingar i oktober, fyra stycker ser det ut att bli, en per helg, vissa helger skulle vi kunna starta båda dagarna men jag tror vi nöjer oss såhär. Dels vet jag inte ens om vi är klara då och det känns lite onödigt att kasta ut massor av pengar om vi inte ens kommer till start, dels kan nog både Mika och jag behöva en vilodag efter/före tävling.

Jag fick genast eld i baken och gick ut och tränade apporteringar, vi har haft lite problem där. Konskick separat funkar kanon, likaså apportering höger/vänster ocm jag bara ställer upp henne fritt och skickar ut. När jag sätter ihop momentet får hon märkliga låsningar, som att hon "inte ser" konen och om hon hittar den, kan hon bli låst på apporterna och inte ta mina dirigeringar istället. Lite samma är det på rutan, konen ställer till det för oss. Antagligen har jag gått för fort fram som vanligt, det är ju lite av min specialité.

Vi tränar även mycket på dumrutan, jag vet att Mika kan alla delarna där, men ibland har hon svårt att särskilja sitt och stå. Vittringen är halvdan, hon tar alltid rätt men blir lätt osäker och vill släppa igen om jag inte ger henne någon bekräftelse. Fria följet putsar vi lite på varje gång vi tränar, ibland går det bättre, ibland sämre. Jag tror att vi kommer att ha fördel av att det "händer" mer i elitklass, tempoväxlingar och stegförflyttningar håller henne mer alert och uppmärksam, samtidigt är ju momentet längre än i de lägre klasserna så vi får se hur det går. Gruppmomenten håller jag också på att jobba med, sittandet ser fint ut, platsen kan hon tappa fokus i eftersom att det är så lång tid. Det vi behöver träna på här är just att göra det i grupp, oftast är vi själva.

Hoppet, fjärren och inkallningen vilar just nu, de känns rätt bra och jag satsar nog på att fräscha upp de när det närmar sig.