Ikväll, antagligen i detta nu, skulle jag egentligen ha befunnit mig i Linköping för att tävla Heelwork. Jag velade mycket fram och tillbaka innan jag bestämde mig för att avstå, 45 mil tur och retur en måndagkväll kändes lite väl saftigt. Visst känns det lite surt nu då jag gärna hade tävlat, men det kommer fler chanser, faktiskt redan i slutet av veckan.

Istället åkte vi och tränade på klubben. Jag är supertaggad på lydnaden nu och fick till ett kanonpass med apportering, rutan och släta inkallningar. Jag har under dagen kört två pass vittring här hemma och det gjorde hon prickfritt, när Rikard kom hem hjälpte han mig att lägga ut pinnarna och då uppstod ungefär samma problem som på tävlingen igår. Jag har alltid tränat det själv och lagt ut med tång, det har med andra ord bara varit rätt pinne som haft doft. Nu gällde det ju att sortera min från någon annans och det ska vi köra mer. Jag tyckte mig se att hon förstod de sista försöken och ansträngde sig verkligen.

Vi avlslutade med lite agility, det var riktigt länge sedan, sista var nog när vi tävlade. Mika var lycklig och skötte sig rätt bra, kanske inte vårt livs träningspass, men jag ska se till att det blir lite fler nu inför Rättvik.

Mika känns så himla fin just nu, otroligt träningsbar och positiv, sådan har hon i och för sig alltid varit, men just nu lyser det om henne, begränsningarna ligger bara hos mig för hur långt den hunden kan gå!

Enda smolket i bägaren är Joker, han är inte så fräsch just nu. Idag har han gått dåligt och med lite instabila rörelser. Jag ringde veterinären och fick tid först på onsdag, ögonen och öronen är ändå glada på min tappra kille, han äter och gör sina behov så jag tror att det inte är så akut, men ses över det måste det absolut.