Som utlovat...






Träning gick sådär idag, Thea började positivt och bra, men efter ett rivet hopphinder som jag tog om blev hon lite ledsen och tappade mycket av lusten. Hon har ganska dålig uthållighet och saknar all "jävlaranamma" som Lova har. Blir det fel har hon inte så stor lust att göra om samma sak igen. Det gör henne ganska svår tränad, allt måste tas i små steg för att minimera risken för misstag och det går inte att traggla in några saker. Nu kanske det låter som att allting är dåligt med Thea och så är det förstås inte, hon är egentligen en riktigt glad och positiv hund, men hennes osäkerhet på framförallt främmande hundar gör att hundklubbar inte är det ultimata miljön. Hon har svårt att hålla fokus och lägger mycket energi på allt som händer runtomkring, vilket snabbt gör henne trött. Vi jobbar på att träna upp uthålligheten genom att hela tiden försöka tänja lagom mycket på hennes gräns, hon får inte bli så trött att hon lägger av, men samtidigt köra så pass mycket att hon motiveras att kämpa lite till när man egentligen borde sluta. Jag tycker det blir bättre, men än är det långt bit kvar att orka en hel tävlingsdag, för att inte tala om flera dagar i sträck.

Tröttheten tar över

Jag vet inte om det är pollenallergin, en begynnande förkylning eller en kombination som har gjort att jag har känt mig så trött denna vecka. I måndags försov jag mig till och med, visserligen inte så mycket att jag kom försent, men tillräckligt för att stressa så mycket att jag led av magont halva dagen. Näsan är heltäppt och jag är tokhes.
Igårkväll var vi ändå och tränade en sväng på klubben, kände att Thea behövde köra några balansbommar och de gick kanonbra, inte alls som på tävlingen i lördags. Däremot märker jag att hon blir väldigt lätt störd av saker som händer runtomkring. En lite "gruffig" hund passerade på en liten väg brevid banan och stannade för att titta en stund. Direkt började Thea snegla dit och tappa fokus och fart. Jag tyckte inte att hon brydde sig så mycket om andra hundar i lördags, men visst kan det vara så att hon tar in en hel del av allt som händer och därför inte går för fullt. Jag tror hursomhelst att det bara blir bättre ju mer tid hon får på tävlingsbanorna. Om jag jämför med hur hon var när vi började så har det blivit så stor skillnad. Ska iväg och träna en sväng efter jobbet idag också, på fredag ska hon tävla igen, visserligen inofficiellt, men ändå. Den officiella debuten blir på hemmaklubb 16-17 maj.

Nu måste jag sticka till jobbet, kanske kommer det upp någon träningsfilm ikväll.

Effektiv söndag

För tidigt imorse ringde Rikards väckarklocka, han skulle upp och tävla lag i Kista. Celine och jag hade bestämt oss för att stanna hemma, sova ut och sedan ta tag i sådant man sällan hinner. Vi gick upp runt nio, åt frukost och gick sedan ut, hela förmiddagen spenderades med att jag rev balkongen på baksidan som ska bli altan i markplan. Räcket var redan borta, men allt trallvirke på golvet och de tvärgående balkarna under fick jag med hjälp av en kofot bort. Runt lunch kom Rikards föräldrar med släpvagnen, vi tog en fika sedan körde de bort alla plankor. Solen gassade och det var så skönt ute att jag inte hade någon lust att gå in, planterade om några blommor och satte jordgubbsplantor i en pallkrage på tomten. Det ska förhoppningsvis bli vårt lilla jordgubbsland. Fortsatte på framsidan av huset och städade ur förådet medan Celine lekte i sandlådan på gården och ritade med sina gatukritor på asfalten. Kände mig så duktig och effektiv och till slut gick jag in för att sätta upp taklisterna i köket, Celine hade precis somnat i vagnen och jag kunde spika ostört. Rikard kom till eftermiddagen, laget kom tvåa i agilityklassen och diskade sig i hoppklassen. Vi käkade lite ute i det vackra vädret och stack sedan till Barkarby, tanken var att kolla på Bauhaus efter trappan vi ska köpa till baksidan, men vi slank som vanligt in på några andra affärer också, det blev dock bara en skjorta till mig. Nu ikväll har jag tagit tag i ytterligare några måsten, ordnat med deklarationen (jobbigt när man sålt bostadsrätt...) betalat räkningar och fixat med papper till kommunen angående Celines dagisplats, hon har nämligen fått erbjudande om att flytta till dagiset som ligger så nära oss att jag kan se om hon är ute på gården från vårt sovrumsfönster. Helt plötsligt känns allt lite lättare när några saker man skjutit upp är avklarade. Imorgon är det måndag, hoppas det fina vädret håller i sig så blir jag ännu gladare.


Celines tvåårskalas

Nu ikväll har vi firat Celines tvåårsdag i efterskott med släkten.
Hon fick massor av fina presenter och åt tårta, nu sover huvudpersonen efter en lyckad kväll.


Äta middag...


...Öppna paket...


...och fika med tårta!

Agilitydebut

Idag var det dags, Theas tävlingsdebut i agilitysammanhang, eller egentligen är hon ju mer eller mindre uppväxt på agilitytävlingar, men har aldrig tidigare själv varit huvudpersonen. Det var två inofficiella öppna klasser, en agility- och en hoppklass. Lova tävlade även hon i samma klasser och startade några nummer före Thea i båda två. Thea var pigg och glad på morgonen och det goda humöret höll i sig ä'ven när vi kom fram till tävlingsplatsen. Vi körde först agilityklassen, Thea började fint med några hopphinder, gungan, mera hopp, platta tunneln och salomen. Felfr så långt även om det tog lite ovanligt lång tid i platta tunneln. Efter slalomen missade hon en tunneln, taskig handling från min sida och hon såg den inte. I samma stund kände jag direkt att en liten osäkerhet infann sig i henne, följden blev att hon missade hopphindret efter tunneln, men jag struntade i det och körde vidare. Hon tittade lite osäkert på mig som att hon förstod att även det var fel och smög försiktigt över balansen som var hindret efter det. Efter mitt okej-kommando på balansen satte hon återigen på i bättre fart och attityd och gick i mål utan fler fel. Kändes helt okej för att vara första tävlingen, hon stannade på banan och skällde inte ut några funktionärer. Tempot var betydligt lägre än på träning, men jag vet att hon kan springa bra mycket fortare och är övertygad om att farten kommer med säkerheten, hon har alltid haft en tendens att sakta ner när det är nya saker som hon är osäker på. Det jag blev mest besviken över var hur hon betedde sig på balansen, antingen var det så att ett fel sällan kommer ensamt, att hon hade gjort tabbar på de två föregående hindrena och att det hängde kvar, eller så förväxlade hon den med gungan, vilket i och för sig aldrig sker på träning. Då är hon oftast snabb över balansen och gillar den verkligen. Rikard diskade Lova då han gjorde om balansbommens kontaktfält.

Till hoppklassloppet var Thea lite tröttare, men ändå glad och busig inför start. Överlag tyckte jag att hon kändes lite segare, men kom runt med fem fel på slalomingången. Lova gjorde samma misstag och kom även hon i mål med fem fel. Känns skönt att veta att hon åtminone fungerar i tävlingssituationer, många gånger har jag tvivlat på det och trots att jag egentligen borde känna mig nöjd med dagens prestation gnager ändå känslan över att hon kan bättre. Varför blir man aldrig nöjd?!

Klädbytardag

Häromdagen fick jag av en slump reda på att den traditionella barnklädbytardagen i Fruängen skulle gå av stapeln nu i helgen med början idag. Jag har varit på den två gånger tidigare och tycker att det är ganska kul med den hysteriska stämningen som råder när den långa kön av förväntansfulla småbarnsföräldrar släpps in. Dessutom gillar jag att fynda löjligt billigt och tanken på att fina leksaker går att återanvända av flera barn känns bra. Strax efter sju imorse startade jag och Celine hemifrån. En dryg timme senare var vi framme och trots att jag var där en halvtimme innan de öppnade var jag inte först. En liten skara stod redan startklara med de blå IKEA-kassarna i högsta hugg. Så även jag. Mötte upp min farmor där som bor på gångavstånd från Fruängen och fick hjälp med att passa Celine, småbarn och vagn lämpar sig inte i sådana här sammanhang. Jag är ganska kinkig med kläder och skulle aldrig köpa något som ser slitet eller urtvättat ut, tyvärr är det oftast just så kläderna ser ut, så jag riktade in mig på leksakerna. Gjorde ett par kap, bland annat en leksaksdammsugare för 15:-, en verktygslåda med tillbehör i plast för samma pris och en jättestor kasse med delar till en Flexi Trax bilbana. Det blev så mycket saker att jag tog sällskap med Farmor hem till henne och lämnade alla sakerna där, direkt efteråt skulle jag nämligen träffa Katta i Kista centrum. Vi matade fåglarna i dammen på vägen och njöt av värmen.

Lagom till lunch träffade jag Katta och vi käkade på Levinskys. Köpte en tröja till mig och en till Rikard, Celine fick en tunn stickad mössa. Avslutade med en fika och åkte hem. Rikard och hans pappa höll då på att fixa med socklarna i köket. Katta och jag fick ett ryck och tog varsin kofot och bände bort varenda planka i räcket på vår nedre balkong, vi ska nämligen ta bort den och göra en större altan i markhöjd istället, men tanken var kanske inte att göra det idag. Hursomhelst var det ju bra att vi satte igång. Resultatet blev ett berg av plankor fulla med spik, så efter att Rikard och jag varit en sväng på både Bygg-Max, IKEA och Bauhaus lastade vi släpvagnen full med allt bråte och nu, en bit efter 22:00 har vi precis ätit middag och satt oss ner en stund, för första gången idag känns det som. Vadå ledig dag?! ;-)

Imorgon vill jag inte ens skriva vad jag ska göra, det bringar säkert otur, men ni lär ju höra om det i efterhand.

Junibacken

Helena och jag hade tidigare pratat om att försöka åka till Junibacken idag. Tyvärr visade det sig att leveransen av vår bänkskiva blev flyttat från förra torsdagen till idag och de bara kunde lämna beskedet att den skulle komma någon gång mellan 09:00-15:00 så vi bestämt oss för att skjuta upp det. Istället tänkte vi lämna kidsen på dagis och ta en promenad med hundarna på förmiddagen. Jag hann dock inte mer än halvvägs innan killen med skivan ringde. "-Vi är där om en halvtimme!"  Bara att ta hundarna och Celine och gå hem igen, lyckligtvis hade klockan inte hunnit bli tio innan allt var leverat och klart och vi hann lätt åka till Junibacken ändå.



Såhär såg Celine och Stella ut när vi kom fram till Junibacken.


Fortfarande lite trötta är de redo för att se...


...Pippi-teatern förstås!


Lunch, ungarna tävlar i vem som dricker snabbast och mest


Kanan var roligast tyckte Celine och åkte den säkert femtio gånger...


Leker i något hus


Stella och Celine på sångstund


Bullar! Ropade Celine, tyvärr inte ätbara sådana

Nu ikväll har jag varit på föräldramöte på dagis, reagerar fortfarande när jag hör det. Jag, på föräldramöte?! Varför då liksom? Ja just det, jag är ju förälder, till bästa Celine :-) Så fort hon har somnat (Rkard kämpar med det just nu...) så ska vi käka jordgubbar doppade i choklad och kolla på lite inspelad TV.

Supersöndag

Idag har vi varit ganska produktiva känns det som. Började morgonen med att åka till Plantagen och handla blommor, det underbara vädret har gjort att jag fått ett akut jag-måste-plantera-blommor behov. Sedan fortsatte vi till IKEA där vi skulle byta en förpackning med lådfronter som var skadade när vi öppnade dem. På vägen hem kom vi på att vi glömt blomjord och fick ta en extra tur till Coop Forum, handlade mat på en gång. Hem och sätta upp gardiner, plantera blommorna, Rikards pappa monterade uttag och belysning i köket och slutligen fogade vi nya kaklet över arbetsbänkarna. När det var klart tog vi hundarna och åkte och tränade, gick kanonbra, allting faktiskt, inte så ofta det känns så. För första gången genomförde Thea och jag en hel bana som Rikard byggt, 19 hinder, hoppklass. Det märks att vi inte är vana varken hon eller jag, ungefär halva banan hade hon bra tryck och lyssnade fint, när jag började bli trött blev även hennes engagemang lite sämre och svängarna vidare. Tycker ändå att vi fick klart godkänt för att vara första gången. Debuten närmar sig och nästa gång ska vi ställa ut nummerskyltar och senare även andra störande saker på banan. Hon blir nämligen lätt distraherad av saker runtomkring. Nu måste jag gå och plocka ut kladdkakan som står i ugnen :-)


Nya kaklet
(nederkanten ser lite konstig ut, det är för att vi inte har lagt silikon där ännu)

Hemma igen

I onsdags landade jag i Sverige igen. Kändes faktiskt riktigt skönt att komma hem, Thailand är helt underbart, men tre veckor, särskilt sista veckan utan Rikard och Celine är lång tid. Löjligt nog längtar både Rikard och jag redan tillbaka och drömmer om nästa resa ;-)
Har egentligen massor att berätta och skriva om, men nöjer mig med att lägga in ett par foton idag.














Paradiset?


Ja, vi har det bra :-)

RSS 2.0