Nordiska, så nära...
Så var NM över för i år, alltid kul med mästerskap och extra skönt när man bara har en halvtimme hem efter att det är klart. Jag sov ju hos mina föräldrar i natt, bara en kvart med bussen från mässan, så det blev lite sovmorgon. Strax innan invigningen som började klockan 9.00 droppade Thea och jag in. Katta och Pia var redan där och en timme senare, till första start kom Celine och mina föräldrar.
Invigningen
Celine hejar på pappa som banvandrar
Till agilityklassen startade Rikard återigen sist i svenska laget och de hade en felfri hund, en femma och en disk. Guldchansen var borta, men med ett felfritt lopp på hyffsad tid kunde Lova hjälpa till att ta silvret och precis det gjorde hon, fantastiska hund!
Prisutdelning
Med en dubbelnolla låg Lova bra till inför individuella finalen, en tredjeplats. Allt gick fint fram till balansen där hon tryckte av lite tidigt och fick en femma för avhopp, efteråt har det diskuterats om det verkligen var en rättvis bedömning, klart det känns lite surt när vi såg att det blivit en till silvermedalj om hon nollat istället för den sjätteplatsen som det nu blev, men det är ingen idé att deppa ihop, det kommer väl fler mästerskap? ;)
Stolt silvermedaljör
Därifrån vi satt (rakt för balansen) såg det ut som om domaren dömde rätt. Tyvärr...
Åsa - Ok. Fast jag tycker inte att det känns som något "tyvärr" i det här fallet, hellre en korrekt bedömning på ett avhoppat kontaktfält än om man får fel man inte förtjänar :)
Ja, det är väl sant :) Även om det är surt ett tag att förlora medaljen. Det var otroligt spännande och häftigt att se iaf!