Semestrar och lugna småorter i all ära, men jag är nog ingen lantis iallafall. När jag var yngre ville jag bo på bondgård eller liknande långt ut på landet med massor av djur. Fortfarande kan jag emellanåt känna mig lockad av det livet, men varje gång jag har varit borta mer än ett par dagar från den miljön jag vanligtvis lever i saknar jag det. SMS och mail väller in om reaor, rabatter och erbjudanden och jag känner att shoppingabstinensen är påtaglig, helt plötsligt kan jag komma på minst tio klädesplagg som Celine verkligen skulle behöva just nu. Jag har redan förklarat för Rikard att vi behöver stanna på ett par ställen på vägen hem på lördag, första anhalt blir Mora, sedan Borlänge och så fortsätter det, det blir nog en lång hemresa. Kanske en hyffsat centralt belägen bondgård skulle funka?