Nu är vi hemma efter ett par helt fantastiska dagar i vackra Boden, trots att jag är trött och har massor att packa upp tänkte jag ge er en liten redogörelse över vad vi sysslat med de här dagarna.

I torsdagskväll tog jag och Katta pendeltåget med alla väskorna och Mika in mot stan för att kliva på nattåget mot Boden. När man har hund med sig kan man inte välja sovkupé utan är hänvisad till djurkupén. Väl ombord visade det sig att platsen vi fått bestod av fyra stolar inglasade i en bur. Ombord satt redan en person med en hund, så vi tre fick samsas om utrymmet och stå ut med att bli utstirrade som djur på zoo hela resan av förbipasserande. Jag har aldrig åkt nattåg förut och räknade kallt med att det skulle finnas någonting ätbart i det dom kallar bistro. Den inplastade sörjan jag fann klassar jag knappast som föda så det fick bli en macka och kexchoklad till middag. Halva natten låg jag på golvet och sov, när den andra personen klev av två timmar före oss flyttade jag upp och Katta och jag hade två stolar var att halvligga i och fick ett par timmars sömn. Mika som inte heller är särskilt tågvan tog allt med ro och var lika cool som vanligt.



Tåget ankom till Boden 06.00 och vi tog våra saker och gick upp mot det vi antog var centrum. Så tidigt på morgonen var allting tyst och stilla, hungriga gav vi oss ut på jakt efter frukost. I centrala Boden hittade vi några byggarbetare och frågade dem vart vi kunde hitta någonting att äta vid den tiden, de tipsade om Café Caf bara en liten bit därifrån och där blev vi kvar i två timmar medan solen steg upp på en klarblå himmel.



Vid åtta öppnade receptionen till stugorna där vi skulle bo. Det var röda små hus från 1800-talet som låg vid en kyrka. Vår stuga var bokad natten innan och därmed fortfarande upptagen, men vi lyckades byta till en tom och fick komma in direkt, trötta och utmattade efter resan somnade vi två timmar.



Vid elva lämnade vi Mika och gick ut på stan för lite shopping och lunch, tävlingarna på fredagen skulle inte börja förrens på kvällen så vi hade gott om tid på oss att kolla in närområdet. Stugorna låg bara en kort promenad från själva huvudgatan i stan och även väldigt nära tävlingsplatsen som var på en stor idrottsplats.



Vid 18.00 på fredagskvällen skulle tävlingarna börja. Jag hade inte räknat med något gigantiskt startfält men i min klass, freestyle klass 3 var det bara tre anmälda, senare visade det sig att en inte kom så vi var bara två stycken i klassen. I klass 1 var det några fler och i klass 2 bara en anmäld. Mika gjorde ett fint program och jag kände mig nöjd när vi gick av banan, sedan återstod bara väntan på vad domarna skulle sätta för poäng. Jag skulle köra samma program i alla fyra klasserna i helgen och samma två domare skulle dömma, vad de tyckte första dagen kändes alltså ganska avgörande för hur det skulle gå även de nästkommande dagarna. Även om domarna ska se varje start med "nya ögon" så är det ju svårt om de t.ex. tycker att tolkningen av musiken är dålig eller att programmet har för låg svårighetsgrad. Jag behövde som tur var inte vara orolig, vi fixade cert och vinst och ramlade i säng trötta och nöjda på fredagskvällen.



Mika och jag körde ett 2,5 minuter långt dansprogram till Dixie Chics låt "Cowbow take me away", jag använde ingen rekvisita, men körde på lite utklädnad med hjälp av pappas gamla hatt och en rutig skjorta.

På lördagen började tävlingarna klockan 10.00, denna dagen skulle två klass 3 genomföras, varav den ena dessutom var en kvaltävling till Agria freestyle elite challenge. Mika genomförde återigen programmet bra och vann båda klasserna med certifikat, därmed var vårt freestylechampionat i hamn! Den fantastiska hunden hade lyckats med bedriften att på minsta möjliga antal freestylestarter ta ett championat, vi har gjort en start vardera i klass 1 respektive klass 2 med uppflyttningar och nu tre raka cert i klass 3. Glädjande nog fick även min medtävlande Sabine sitt championat samma dag så vi hade dubbel anledning att fira.



Efter tävlingarna var slut hängde vi med några från tävlingen till en westernfarm och sedan till en glassbar, på kvällen sågs vi igen och åt medhavd mat nere vid vattnet. Vädret var helt fantastiskt alla dagarna med strålande sol.



På söndagen var det sista tävlingsdagen, jag och Mika hade egentligen uppnått vårt mål och det vi hoppades på när vi åkte hit så helt utan prestige gick vi in och körde vårt program igen och tog vår fjärde vinst med personligt poängrekord på 26,80. Jag är så galet nöjd med Mika och att hon är en så schysst hund som alltid ställer upp och presterar gång efter gång. Domarna lämnade tyvärr inga kommentarer till betygen, men i sista klassen hade en av dommarna skrivit några rader på vårt protokoll, där gick att läsa;

"Otroligt jämnt presterat under helgen. Bra för sporten att andra tävlande får se hur bra det blir av ett genomtänkt och välplanerat program och träning"




Det var första gången jag var i Boden, men jag hoppas inte att det var sista. Så otroligt trevliga människor, en perfekt tävlingsplats och grädde på moset fint väder och bra resultat gjorde resan oförglömlig!