Kladdkaka skulle det bli, det bestämde Celine. Vi gick ner och började visa ägg och socker, när jag skulle plocka fram resten av ingredienserna kunde ja inte hitta mjölpåsen. Letade igen alla lådorna, men det verkade vara helt slut! Vad gör man med en förväntansfull unge som redan börjat blanda smeten? Bara att klä på sig, hundarna och ungen och gå till affären. Kim, som inte har ensamtränat tillräckligt fick dubbla täcken på sig och blev tillsammans med Celine nerbäddad i vagnen. Kassörskan på Konsum slängde en blick på mina något udda tvillingar i vagnen men sa ingenting, jag vet att man inte får ha hundar i affären, men jag hade inget val, det är sexton minusgrader ute och en tjej som kommer i stallkläder är troligvis jobbigare för en allergiker. Passade på att handla grädde och Oboy också, det tycker jag vi var värda efter den promenaden. Fort hem, tårarna som rann på Celines kinder av kylan frös till is och Kim blev alldelles röd om nosen som stack upp ur åkpåsen. Nu är kakan precis utplockad ur ugnen och hundarna har fått märgben. Det är fredagkväll :)


Jag fick hjälp, av både den ena...


...och den andra med att baka.


Joker


Kim