Första dagen på vallningskursen.
Helt slut är jag nu hemma efter första dagen på vallningskursen, inflammationen i örat gör mig yr och trött. Sedan nio imorse har vi drillats och jag är mer än nöjd med Mika. Hon startade första passet i samma tempo som hon brukar ha och höll ganska dåligt avstånd till djuren. För varje vända i hagen blev det dock bättre och bättre och efter lunchpausen kändes det riktigt bra. Hon var som en helt annan hund och jag tror aldrig jag har sett henne gå så långsamt, nu talar vi alltså om hunden som aldrig går frivilligt, utan jämt springer. Vallning väcker så himla mycket känslor, när det inte fungerar så känner jag mig knäckt och nedbruten, men när det går bra och känslan infinner sig är det fantastiskt!
Smått lyrisk över dagens framsteg började jag redan på vägen hem att kolla lämpliga VP:n i höst, bäst till låg ett i oktober på Gotland, tyvärr samma helg som VM i agility. Gotland hade även ett i början av augusti, men det känns som lite kort med tid. Givetvis handlar allt om hur mycket tid vi lägger ner på träning, men ett mål känns alltid bra att ha. Innan året är slut skulle jag så gärna vilja att hon vore godkänd vallhund.
Smått lyrisk över dagens framsteg började jag redan på vägen hem att kolla lämpliga VP:n i höst, bäst till låg ett i oktober på Gotland, tyvärr samma helg som VM i agility. Gotland hade även ett i början av augusti, men det känns som lite kort med tid. Givetvis handlar allt om hur mycket tid vi lägger ner på träning, men ett mål känns alltid bra att ha. Innan året är slut skulle jag så gärna vilja att hon vore godkänd vallhund.
Trädgårdspyssel
Det blev inget spår idag, efter promenaden med hundarna var jag så trött att jag inte orkade. Antibiotikan och öroninflammationen som inte riktigt verkar vilja ge med sig tar på krafterna. Jag har istället fixat lite hemma i trädgården, vi har verkligen ingen stor tomt utan en typisk radhusgräsmatta på baksidan och lite på framsidan som vi byggt altan på. På något sätt känns det ändå som att det räcker, nu har jag tid att sköta om allt och hinner nästan med att klippa gräset trots att vi är bortresta större delen av sommaren. Det viktigaste för mig är nog ändå att kunna öppna dörren och bara gå rakt ut, att ha en altan att sola och grilla på, en gräsmatta till hundarna och Celine och så lite odlingar. Förra året satte jag flera bärbuskar och vi har jordgubbs- och smultronplantor, så jag hoppas vi kommer att ha en del att skörda i år. I fönstret försöker jag driva upp plantor från frön och alla sorter utom en verkar ha kommit upp. De ska sedan planteras ut och stå i min nya hylla.
En nyckelpiga hade landat på vår svartvinbärsbuske när jag var ute i trädgården.
En nyckelpiga hade landat på vår svartvinbärsbuske när jag var ute i trädgården.
Bakat till helgen
På förmiddagen har Celine och jag med liv och lust ägnat oss åt att baka. Det blev två gamla favoriter, kolakakor och kärleksmums. Vi dubblade receptet så det blev tre stycken av kärleksmumsen, en liten följde med Celine till barnvakten, den mellanstora ska med Rikard och hans ressällskap till tävlingarna i Tranås och den största tar jag med mig på helgens vallningskurs.
Nu är det bara jag och tre av hundarna kvar hemma, de andra har redan åkt. Jag ska ta mig en promenad upp till centrum och handla sedan kanske jag tar mig ut i skogen och spårar eller om trädgårdslandet ska få sig en omgång kanske.
Nu är det bara jag och tre av hundarna kvar hemma, de andra har redan åkt. Jag ska ta mig en promenad upp till centrum och handla sedan kanske jag tar mig ut i skogen och spårar eller om trädgårdslandet ska få sig en omgång kanske.
På rätt spår.
Nu har jag tagit det första steget mot att påbörja vittringen, en hel hög med pinnar är uppsågade. Samtidigt gjorde jag några vi kan använda i spåret, funderar på att gå ett redan imorgon. Orm- och fästingsskräck grusar dock mina spårdrömmar lite, men jag måste våga mig ut!
Vallning
Mika och jag var ju hos Britt och vallade i måndags, med var även kullsyskonen Tim och Sonny. Mika och jag har inte sett ett får sedan kursen vi gick i december och jag var väl lite fundersam på hur det skulle gå. Det finns ingen del i hunderiet som jag känner mig så liten, okunnig och osäker i som vallningen, därför känner jag mig också så lätt nedbruten när saker inte fungerar som jag tänkt mig. Med kursen i tävlingspsykologi färsk i ryggen bestämde jag mig dock för att inte gräva för djupa gropar eller sätta upp för höga hinder för mig själv utan se det som en enkel väg att vandra. I måndags kändes det helt okej, faktiskt riktigt bra med tanke på hur länge sedan det var vi vallade. Mika är lite för snabb i allt hon gör, även vallningen och det orsakar nog många av våra problem, att det helt enkelt går för fort. Nu sdka jag jobba på att få ner tempot och få fram känslan. Det finns där, vi har den inom räckhåll och ibland glimtar små stunder fram av fokus och koncentration. Mika är en snäll och schysst hund, hon vill mycket och är alltid så positiv och det glädjer mig!
I helgen ska vi gå två dagars vallningskurs för Karin Söderberg igen, det kommer att bli kanonbra för oss.
Ullis tog ett gäng bilder i fårhagen, här är några på Mika.
Slutligen försökte vi ta en gruppbild på kullsyskonen, det gick väl inte riktigt så enkelt som vi hade räknat med...
Tim, Eve, Mika och lite av Sonnys rumpa.
Sonny, Eve, Mika och Tim
I helgen ska vi gå två dagars vallningskurs för Karin Söderberg igen, det kommer att bli kanonbra för oss.
Ullis tog ett gäng bilder i fårhagen, här är några på Mika.
Slutligen försökte vi ta en gruppbild på kullsyskonen, det gick väl inte riktigt så enkelt som vi hade räknat med...
Tim, Eve, Mika och lite av Sonnys rumpa.
Sonny, Eve, Mika och Tim
Öroninflammation
Jag har gått och dragit på en seg förkylning i en vecka, symptomen har dock varit lite annorlunda mot vad jag brukar ha, framförallt har jag haft feber som kommit och gått och helt galet mycket snor. Hela huvudet har känts igentäppt och svullet med sprängande bihålor och värk i huvud och nacke. I måndagskväll började smärtan dra sig ut mot öronen och natten blev inte kul. Jag fick sitta och sova för att minska trycket. Drog mig ändå till jobbet igår (korkat, jag vet...) men fick gå hem vid lunchtid då inte ens värktabletter varannan timme höll mig över ytan. Fick en tid till vårdcentralen och öroninflammation konstaterades. Hela kvällen hade jag så hysteriskt ont att jag hade lust att kapa av mig örat, eller till och med hela huvudet, för smärtan begränsade sig inte bara till själva örat utan halva ansiktet och jag kunde knappr gapa eller prata. Idag har smärtan klingat av och ett lätt molande kvarstår, men jag har hela tiden lock för ena örat så jag hör knappt något. Förhoppningsvis försvinner väl det också med tiden.
Mina bästa vänner just nu.
Mina bästa vänner just nu.
Mot fåren!
Nu åker Mika och jag och vallar hos bästa uppfödare Britt.
Debuten avklarad!
Rikard kom hem tre i natt och var inte särskilt sugen på att gå upp och köra mig till klubben innan åtta imosre. jag tog därför moppen och brummade iväg själv. Klassen jag skulle tävla i startade inte förrens efter lunch, men i förmiddagens klasser var jag speaker, så det blev en riktig heldag ändå.
Framåt tolv kom Rikard med hundarna och sedan var det dags för min och Mikas klass. Vi hade startnummer 10 och allt kändes bra när det var vår tur förutom värmen som var olidlig. Jag hämtade Mika precis innan det var dags, testade några rörelser och höll oss sedan i skuggan.
Jag hade valt en instrumental låt av ABBA, inte för att det är en sång jag gillar särskilt mycket, utan för att den hade bra takt och var lätt att bygga rörelser till. Det jag tänkte på när jag valde musik var att jag ville ha delar som både var lugna och lite fartigare, dessutom behövdes det ett bra ställe att avsluta på efter lagom lång tid.
Mika gillar freestyle och jag tycker vi fick till programmet helt okej, inga stora missar, men på några ställen var vi lite osynkade till musiken, men det tror jag mest att jag märkte själv, de som tittar på vet ju inte hur programmet ska se ut. Jag kände mig inte helt avslappnad och det märks nog en del på mina rörelser, jag måste våga släppa loss lite. Det ser ju bara ännu fånigare ut om man är stel och onaturlig.
Vi fick ihop 25,80 poäng, blev uppflyttade och kom på andra plats. Domarna gav väldigt olika poäng, särskilt på betygsmomentet "Programmets planering och kvalitet", den ena la 9,3 och den andra 7,7 på oss. För att få fram sin poäng räknar man ut ett genomsnitt, vilket blev 8,5. Det var också på den delen vi förlorade mest, på de andra två bitarna hade vi högst poäng av alla i klassen. "Utförandet" gav oss genomsnittsbetyget 8,60 och "Tolkningen av musiken" 8,70. Hela resultatlistan finns att läsa här. Domarna hade även skrivit några kommentarer på protokollet som var roligt att läsa.
Jag känner mig nöjd med min och Mikas freestyledebut, nu siktar vi på klass 2 i början av juni.
Framåt tolv kom Rikard med hundarna och sedan var det dags för min och Mikas klass. Vi hade startnummer 10 och allt kändes bra när det var vår tur förutom värmen som var olidlig. Jag hämtade Mika precis innan det var dags, testade några rörelser och höll oss sedan i skuggan.
Jag hade valt en instrumental låt av ABBA, inte för att det är en sång jag gillar särskilt mycket, utan för att den hade bra takt och var lätt att bygga rörelser till. Det jag tänkte på när jag valde musik var att jag ville ha delar som både var lugna och lite fartigare, dessutom behövdes det ett bra ställe att avsluta på efter lagom lång tid.
Mika gillar freestyle och jag tycker vi fick till programmet helt okej, inga stora missar, men på några ställen var vi lite osynkade till musiken, men det tror jag mest att jag märkte själv, de som tittar på vet ju inte hur programmet ska se ut. Jag kände mig inte helt avslappnad och det märks nog en del på mina rörelser, jag måste våga släppa loss lite. Det ser ju bara ännu fånigare ut om man är stel och onaturlig.
Vi fick ihop 25,80 poäng, blev uppflyttade och kom på andra plats. Domarna gav väldigt olika poäng, särskilt på betygsmomentet "Programmets planering och kvalitet", den ena la 9,3 och den andra 7,7 på oss. För att få fram sin poäng räknar man ut ett genomsnitt, vilket blev 8,5. Det var också på den delen vi förlorade mest, på de andra två bitarna hade vi högst poäng av alla i klassen. "Utförandet" gav oss genomsnittsbetyget 8,60 och "Tolkningen av musiken" 8,70. Hela resultatlistan finns att läsa här. Domarna hade även skrivit några kommentarer på protokollet som var roligt att läsa.
Jag känner mig nöjd med min och Mikas freestyledebut, nu siktar vi på klass 2 i början av juni.
Snart är det dags.
Den nybrända CD-skivan ligger brevid mig, uppmärkt och klar att tas med. Mika ligger också brevid, laddad och säkert även hon redo. Vi har precis varit ute på fotbollsplanen och kört ett sista pass inför morgondagens freestyletävling. Den är en härlig kväll så vi var inte ensamma ute och en liten skara samlades för att kolla på när vi tränade. Först kändes det pinsamt, men jag skärpte till mig och körde på, imorgon lär det ju vara ännu fler som tittar, så nog kan det vara bra att träna med publik. Det mesta känns bra, jag kan programmet utantill både framlänges och baklänges, tyvärr kan Mika också det och vill gärna tjuvstarta in i nästa rörelse innan jag hinner be henne om det vilket kan bli lite tokigt med musiken. Nu "lurade" jag henne lite och varierade mig genom att köra färre och fler repetitioner av varje rörelse så att hon aldrig skulle veta när det var dags. Känns inte som att det går att lura en BC, men jag försökte iallafall. Själv tränade jag på att höja blicken och inte titta ner på Mika hela tiden, det ser trevligare och säkrare ut tycker jag.
Målet för imorgon är att vi ska gå in och göra ett program med bra samarbete och känsla, resultatmässigt önskar jag mig en uppflyttning till nästa klass, tror man ska uppnå en viss poäng, typ "ett förstapris" för att få starta i klass 2.
Mulle Meck parken
Idag har vi varit ett par timmar i Mulle Mecks lekpark. Det var första gången vi var där och Celine vet nog inte ens vem Mulle Meck är. Trots det verkade besöket uppskattat när barnen väl kom igång och lekte.
Vi hade matsäck med oss och en massa godis. Vädret var kanonfint, så det kändes som en riktigt lyckad dag.
Väl hemma hoppades trodde jag att Celine skulle vara lite trött och vilja ta det lugnt en stund medan jag passade på att fortsätta att måla. Inte då, hon är helvild, kanske speedad av allt påskgodis?
Nytt projekt
Har jag fått en idé så måste den genomföras, helst med en gång. Jag har inget tålamod att vänta och planera saker för länge, att det sedan är just under påskhelgen detta inträffar spelar ingen roll. Lika liten betydelse har det att fröna jag planterade häromdagen inte ens har börjat gro i jorden, min hylla för odlingarna ska göras nu. Första tanken var att skaffa mig ett väggmonterat växthus. Väggen jag tänkte sätta det på är så skyddad och solig att jag misstänker att det kommer att bli varmt nog ändå för tomaterna och paprika. I ett växthus kommer de antagligen att torka ut och dö på den platsen. En ny idé tog form i mitt huvud, mycket kan man ju bygga själv och en simpel lagerhylla i trä fungerar säkert som utmärkt grund. Mina föräldrar var och hälsade på oss idag och med sig köpte de just en sådan hylla. Efter lunchen satte vi igång och sågade sönder den, skruvade och fixade om. Nu ikväll har jag målat första omgången och imorgon ska mer skruv och några järn inhandlas så att hyllan blir helt klar. Påskafton eller inte.
Skärtorsdagen
Vi har haft en skön och lat dag. Rikard åkte mot tävlingarna i Skåne vid lunchtid och efter det tog jag och Celine en promenad med Katta och hundarna upp till centrum. Där handlade vi lite mat och gick sedan hemåt igen. Hela eftermiddagen har vi haft besök och frossat i jordgubbar, ananas och melon. Gott och nyttigt! Idag har det dessutom varit galet varmt och på vår altan på baksidan är det så vindskyddat att det blir rena utlandskänslan när man sitter där.
Något märkligt hände när vi åt ananas. Den var lite omogen och hård, men helt okej att äta ändå. Efter ett par bitar började det sticka i tungan, sedan i gommen och läpparna också. Efter ytterligare en stund känd vi oss nästan skinflådda i munnen och det sved. Googlade lite och såg att det tydligen var något enzym som irriterar slemhinnor. Jag har ätit ananas massor av gånger i Thailand och aldrig råkat ut för det. Händer det inte där? Isåfall varför? Har det att göra med mognaden tro? Nu lär jag ju aldrig köpa färsk annanas igen.
Nu blommar det!
Styled by Rachel Zoe
Jag var en sväng i Jakobsberg igår, passade då på att kolla in kollektionen Lindex har gjort i samarbete med Rachel Zoe. På webben såg jag somriga och sköna plagg till bra priser och väl i butik slog jag till på en klänning, ett linne och jeansshorts.
Superinspirerad av sommarplaggen blev det även två par sandaler. Jag älskar den här typen och slet ut två par förra året. Nu kan värmen komma för att stanna, jag är rustad!
Superinspirerad av sommarplaggen blev det även två par sandaler. Jag älskar den här typen och slet ut två par förra året. Nu kan värmen komma för att stanna, jag är rustad!
Tävlingspsykologi
Ikväll har vi varit på en föreläsning i tävlingspsykologi för Eva-Marie på Knivsta BK. Hittade den av en slump när jag surfade runt och kände att det var precis vad jag behövde. Inför mina tävlingsstarter i lydnad har jag flera gånger satt upp höga hinder för mig själv på grund av mina brister inom just tävlingspsykologi. Jag gör det ofta svårare än vad det behöver vara och kan ha problem med att komma i rätt sinnestämning inför tävling. Vi lyssnade, frågade och diskuterade i nästan tre timmar och det var mycket givande och intressant. Gjorde inga anteckningar, men vi skulle få en del text mailat efteråt och några saker fastnade direkt hos mig. Exempelvis att man faktiskt kan vara nöjd utan att nöja sig. Givetvis är jag nöjd över det Mika och jag presterat tillsammans, samtidigt är ju drivkraften att alltid bli bättre. Jag är inte otacksam, men jag vill alltid mer! Ett annat var att oavsett om du ser på dig själv som en vinnare eller förlorare har du helt rätt. Man väljer alltså hur man vill se på sig själv och där har jag mycket att lära, framförallt inom områden jag behärskar mindre bra, t.ex. vallningen. Redan innan jag gått in i hagen känner jag många gånger att jag inte kommer att klara av det och givetvis blir resultatet därefter.
Jag ska även försöka tänka på att inte låta mig påverkas av saker jag själv inte kan rå över. Som väder, hela veckan innan lydnadstävlingen i Märsta tittade jag som besatt på väderprognosen flera gånger om dagen, jag velade länge innan vi till slut bestämde oss för att åka. Väl där var jag redan från början negativt inställd och ältade leriga planer och regn till leda. Det är även den resultatmäsigt sämsta tävlingsdag vi har haft. Samband? Ja, antagligen. En annan sak jag ofta gör är att ge upp, långt innan det är över eller för sent. Jag tappar lätt sugen om allt inte går bra från början och motivationen är i botten. Jag måste kämpa och komma igen!
Ibland dyker det upp tankar som att jag inte är värd en så bra hund som Mika, att hon skulle kunna bli mycket bättre och gå längre med någon annan som är duktigare och noggrannare än mig. Från och med nu ska jag försöka tänka annorlunda, vi är ju ändå ett team Mika och jag. Vi lär av och tillsammans med varandra och vi har så himla roligt på vägen. Oavsett resultat så kan det inte bli annat än lyckat!
Jag ska även försöka tänka på att inte låta mig påverkas av saker jag själv inte kan rå över. Som väder, hela veckan innan lydnadstävlingen i Märsta tittade jag som besatt på väderprognosen flera gånger om dagen, jag velade länge innan vi till slut bestämde oss för att åka. Väl där var jag redan från början negativt inställd och ältade leriga planer och regn till leda. Det är även den resultatmäsigt sämsta tävlingsdag vi har haft. Samband? Ja, antagligen. En annan sak jag ofta gör är att ge upp, långt innan det är över eller för sent. Jag tappar lätt sugen om allt inte går bra från början och motivationen är i botten. Jag måste kämpa och komma igen!
Ibland dyker det upp tankar som att jag inte är värd en så bra hund som Mika, att hon skulle kunna bli mycket bättre och gå längre med någon annan som är duktigare och noggrannare än mig. Från och med nu ska jag försöka tänka annorlunda, vi är ju ändå ett team Mika och jag. Vi lär av och tillsammans med varandra och vi har så himla roligt på vägen. Oavsett resultat så kan det inte bli annat än lyckat!
Analys inför lydnadsklass 3
Jag har börjat kika lite på momenten inför klass 3 och fundera på vad vi kommer att behöva jobba mycket med och vad vi kanske rentav redan kan. Jag vet att många tränar lydnad med sikte på eliten redan från början, vi har väl inte riktigt jobbat så utan tagit en klass i taget, därmed har vi inte ens testat vissa moment som t.ex. vittringen. Idag testade jag för oss tre helt nya moment, sättande, hopp-apport och inkallningen, Rikard filmade för att vi ska ha något att utgå ifrån och för att jag själv skulle kunna se hur det såg ut. Känner mig mycket nöjd med tanke på att det var första träningspasset!
Sittande i grupp - Låter löjligt enkelt, sitta en minut, hur svårt kan det vara? De jag har pratat med har dock beskrivit en annan story med hundar som lägger sig osv. Jag ska börja testa det direkt, Mika är ju ganska rörlig av sig, kanske blir hon lite stissig av att bara sitta stilla "utan att göra någon ting".
Platsliggande - Mika har uppträtt lite oroligt, nosat och tittat sig omkring på platsliggningen några gånger, jag funderar på att träna om momentet och låta henne ha hakan i backen. Det känns säkrare och gör kanske henne lugnare om hon har ett tydligt och konkret sätt hon ska ligga på.
Fritt följ - Här har vi en hel del att jobba på. Hög koefficient gör att jag verkligen skulle vilja få till fria följet bättre. Mika är ganska vinglig, växlar mellan att tränga och släppa mig, hon blir lätt distraherad och tappar fokus. Det gör att vändningarna ibland blir dåliga och sättandena sena. Träna, träna, träna är det som gäller, men gud vilket tråkigt moment det är...
Sättande - Låter enkelt i teorin, testade det för första gången idag och hon blev lite förvirrad först men fattade ganska snabbt vad det var frågan om. Känns som att det inte borde bli en alltför stor utmaning. (Bortse från min stela DK arm, tur det blev filmat, nu vet matte vad hon ska träna på...)
Inkallning med ställande och läggande - Vi fick ju riktigt bra stil på inkallning med ställande till slut, ligga gillar Mika så nu hoppas jag att det inte ska vara något större probem att lägga till även det på inkallningssträckan. Den risk jag kan se är väl att hon blandar ihop begreppen och lägger sig när hon ska stå eller tvärt om. Kunde inte låta bli att testa en inkallning med både ställande och läggade idag och Mika köpte det direkt! Visst, inte perfekt och det kanske är lite tidigt att ropa hej, men jag känner mig optimistisk.
Sittande i grupp - Låter löjligt enkelt, sitta en minut, hur svårt kan det vara? De jag har pratat med har dock beskrivit en annan story med hundar som lägger sig osv. Jag ska börja testa det direkt, Mika är ju ganska rörlig av sig, kanske blir hon lite stissig av att bara sitta stilla "utan att göra någon ting".
Platsliggande - Mika har uppträtt lite oroligt, nosat och tittat sig omkring på platsliggningen några gånger, jag funderar på att träna om momentet och låta henne ha hakan i backen. Det känns säkrare och gör kanske henne lugnare om hon har ett tydligt och konkret sätt hon ska ligga på.
Fritt följ - Här har vi en hel del att jobba på. Hög koefficient gör att jag verkligen skulle vilja få till fria följet bättre. Mika är ganska vinglig, växlar mellan att tränga och släppa mig, hon blir lätt distraherad och tappar fokus. Det gör att vändningarna ibland blir dåliga och sättandena sena. Träna, träna, träna är det som gäller, men gud vilket tråkigt moment det är...
Sättande - Låter enkelt i teorin, testade det för första gången idag och hon blev lite förvirrad först men fattade ganska snabbt vad det var frågan om. Känns som att det inte borde bli en alltför stor utmaning. (Bortse från min stela DK arm, tur det blev filmat, nu vet matte vad hon ska träna på...)
Inkallning med ställande och läggande - Vi fick ju riktigt bra stil på inkallning med ställande till slut, ligga gillar Mika så nu hoppas jag att det inte ska vara något större probem att lägga till även det på inkallningssträckan. Den risk jag kan se är väl att hon blandar ihop begreppen och lägger sig när hon ska stå eller tvärt om. Kunde inte låta bli att testa en inkallning med både ställande och läggade idag och Mika köpte det direkt! Visst, inte perfekt och det kanske är lite tidigt att ropa hej, men jag känner mig optimistisk.
Sändande med platsläggande och inkallande - Rutan på ett betydligt större avstånd, jag har riktat Mika i tvåan men nu drar det så många poäng att jag måste träna bort det. Funderar på om man ska lägga hunden när man själv vill eller på order av TL. (Någon som vet?) Detta känns som ett moment som passar en springtokig fröken, om hon sedan sringer till rutan eller inte återstår att se ;)
Apportering och hopp över hinder - Mika gillar att hoppa och att apportera, jag kan nästan med säkerhet säga att det här blir ett lätt och roligt moment. Testade det idag och precis som jag misstänkte så gjorde Mika rätt direkt, lite tugg i slutet av ingången behöver vi jobba på.
Metallapport - Den har vi tränat då och då sedan Mika var liten och jag tror inte det ska vara några problem alls.
Vittringsprov och apportering - Här känner jag mig liten, okunnig och osäker. Har ingen koll på hur jag ska träna in det och det känns så jobbigt att göra det med tanke på hanteringen av pinnarna osv. Ska plugga lite i mina böcker och försöka komma fram till något smart.
Fjärrdirigering - Vi har ganska nyligen börjat med ståskiften och på nära håll klarar hon dem bra, knappast på 10 meters avstånd så där har vi en del att jobba med.
Funderar på när debuten ska ske, det beror givetvis på hur mycket vi tränar, agilityn kommer nog att ta en hel del tid under sommaren, men jag siktar på juli. För mig är det alltid bra att ha ett mål med träningen som inte ligger alltför långt fram i tiden. Att anmäla till en tävling sporrar mig och är nästan ett måste för att få fart på träningen ;)
Plats på MH
När jag väl bestämt mig för att ta tag i att anmäla Mika till ett MH visade det sig vara nästan omöjligt att hitta ett datum som passade på en plats som inte låg alltför långt bort. Efter lite trixande och fixande kontaktade jag Ockelbo BK som arrangerade beskrivningar två vardagar i rad i maj. Egentligen så ligger det ju knappast särskilt nära eller på ett bra datum, men vad gör man? Vi fick en plats på torsdagen och den mycket vänliga klubben hörde till och med av sig och undrade om vi hade önskemål på att gå ut tidigt eller sent med tanke på vår långa resväg. Återigen slås jag av att det känns så mycket trevligare och gemytligare på klubbarna utanför Stockholmregionen.
Det ska bli spännande och roligt att se hur Mika reagerar, vi har varit på flera skotträningar på klubben och hon rör inte ens på öronen vid skotten, så det borde inte vara några problem. Hon kanske blir riktigt arg på "spökena" eller så kommer hon att bli rädd? Jag vet faktiskt inte riktigt. Oavsett vad det visar så vet jag att jag har en otroligt härlig och mysig hund som jag inte skulle byta ut för något i hela världen!
Det ska bli spännande och roligt att se hur Mika reagerar, vi har varit på flera skotträningar på klubben och hon rör inte ens på öronen vid skotten, så det borde inte vara några problem. Hon kanske blir riktigt arg på "spökena" eller så kommer hon att bli rädd? Jag vet faktiskt inte riktigt. Oavsett vad det visar så vet jag att jag har en otroligt härlig och mysig hund som jag inte skulle byta ut för något i hela världen!
Vardagslyx...
...när den är som bäst!
Vinst i Knivsta
Vi åkte till Knivsta BK imorse för att jag skulle tävla lydnad med Mika. Egentligen "behövde" vi inte det eftersom hon fick LP i torsdags, men vädret var toppen och eftersom det är roligt att tävla åkte vi ändå. Knivsta är dessutom en trevlig plats och anmälningsavgiften var ju redan betalt, så det var bara att köra på. Kände mig avslappnad och lugn, platsliggningen gick bra vilket kändes skönt. I övrigt gjorde hon lite småmissar här och där, kanske för att jag var för avspänd och slarvig? 7:a på rutan då en tass hamnade utanför och en 7:a även på apporteringen drog ner poängen ganska mycket. Inkallningen verkar ha blivit vårt bästa moment och gav en 10:a även idag. Totalt blev det 174 poäng och det räckte till vinst. 
Vi stannade och tittade på några få ekipage i klass 3, men Celine var sjuk och lite febrig, så vi packade ganska snabbt ihop och åkte hem. Nu ligger hon och sover och jag ska ut och klippa häcken. J ä t t e k u l. Verkligen.
Freestyledebuten närmar sig!
Nästa söndag ska jag och Mika tävla freestyle för första gången och idag fick vi se PM:et, 16 anmälda i vår klass. Jag fick hjälp av Rikard att klippa ner min låt häromdagen och igår tränade vi programet för första gången. Jag har inte valt några direkt svåra rörelser, men behöver absolut träna på timingen till musiken och övergångarna mellan rörelserna. Idag filmade Rikard lite när vi tränade och när jag tittade på det insåg jag att jag nog även behöver jobba lite på min hållning och gångstil, emellanåt såg det ut som att jag skitit på mig...
Kul ska det bli att testa att tävla iallafall, vi får väl se hur vi känner efteråt, jag har redan spanat in en till tävling i juni, så minst en chans till tror jag att vi ger det oavsett hur det går.
Scream 4
Igårkväll var vi och såg Scream 4 på bio i Kista. Jag gillar inte skräckfilmer, men Rikard hade fått gratisbiljetter så vi gick iallafall. Storyn var som vanligt ganska dålig och skämten torra, 90% av filmen utspelades när det var mörkt ute, telefonen ringde oavbrutet och människor med kniv och mask dök upp överallt. Även om jag blundade stora delar av filmen känns det inte som att jag missade något speciellt. Innan filmen började kom en utklädd man in i salongen och delade ut screammasker och Iphonefodral, jag tog med dem hem men sitter nu och funderar på vad jag ska med dem till, är någon i större behov än jag är det bara att säga till.
Största behållningen från biobesöket var nog popcornen!
Härlig vårdag!
Termometern i solen på vår framsida visade 29 grader redan tidigt på förmiddagen, jag tog med mig en bunt tidningar och satte mig i solen och bara njöt. Celine lekte på gården och helt plötslgt kändes den långa, kalla vintern så otroligt långt borta även om jag vet att den alldeles nyss var här. Nu väntar verkligen den bästa tiden på året!
Tack!
Jag vill rikta ett stort tack till alla som har hört av sig och gratulerat mig och Mika på olika sätt, otroligt att det finns så många vänliga människor. Det både glädjer och värmer oss!
Nu har vi uppnått målet med LP 1 och 2, egentligen hade jag anmält till två tävlingar till, som en extra backup ifall vi inte skulle få förstaprisen direkt. Den ena är i Knivsta på söndag och den andra i Kista på tisdagkväll. Just nu funderar jag på om jag ska åka och starta i Knivsta ändå, dels för att det ser ut att bli fint väder och jag tycker det är roligt att tävla, men också för att jag skulle vilja titta på klass 3 som går direkt efter oss. Jag har inte tävlat i den klassen tidigare och skulle behöva en bild av hur momenten kan se ut tävlingsmässigt. Än har vi långt kvar innan vi är redo för en start i klass 3. Kistas tävling struntar jag med största sannolikhet i.
Nu har vi uppnått målet med LP 1 och 2, egentligen hade jag anmält till två tävlingar till, som en extra backup ifall vi inte skulle få förstaprisen direkt. Den ena är i Knivsta på söndag och den andra i Kista på tisdagkväll. Just nu funderar jag på om jag ska åka och starta i Knivsta ändå, dels för att det ser ut att bli fint väder och jag tycker det är roligt att tävla, men också för att jag skulle vilja titta på klass 3 som går direkt efter oss. Jag har inte tävlat i den klassen tidigare och skulle behöva en bild av hur momenten kan se ut tävlingsmässigt. Än har vi långt kvar innan vi är redo för en start i klass 3. Kistas tävling struntar jag med största sannolikhet i.
LP2
Efter en lång tågresa mötte vi upp Rikard och åkte vidare mot Haninge BK, vädret var strålande, en riktigt fin vårkväll fick vi med middag ute på en bänk i solen. Vid lottningen drog jag nummer ett och några suckade lättat, andra tittade lite medlidande på mig, men jag hade bestämt mig för att inte låta mig påverkas av sådana saker som "otur" i lottningen. Rikard sa lite skämtsamt att det kanske var placeringen jag drog och visst visade det sig finnas en sanningshalt i det! Fina, bästa Mika gjorde det igen, hon fixade ett förstapris på 186 poäng och vann även klassen, vårt LP var därmed i hamn.
Planen vi körde på var blöt och lerig, men till Mikas stora lycka fanns det snö kvar. Jag belönade henne med några kastade snöbollar, det roligaste hon vet! Jag är så trött att jag inte orkar ladda upp någon film, ni får nöja er med några halvkassa mobilfoton. En snabb resumé är att hon fixade 10:or på platsen, rutan och hoppet. 9 resp 9,5 på läggande och inkallning, resten 8,5 poäng. Några moment tyckte jag var lite konstigt bedömda, men så är det ju i alla sporter där tyckandet och betyget är domaren upplevelse av det hela. Jag är iallafall vansinnigt stolt och nöjd över min lilla pralin.
Saga var med som åskådare och njöt av utsikten. De andra hundarna fick stanna hemma denna gång, ibland är det skönt att dela dem och bara ta med ungdomarna ena gången och gamlingarna en annan gång.
Påsklov!
Från och med idag går jag på ett elva dagar långt påsklov, efter två intensiva arbetsveckor känns det riktigt skönt att bara få ta det lugnt och hitta på vad man känner för. Vädret ser dessutom ut att bli kanonfint, så jag ska passa på att fixa och plantera i trädgården och vara ute mycket under den här tiden.
Ikväll ska jag åka och tävla lydnad med Mika, känner mig lite opeppad att ta mig kommunalt in till stan för att möta upp Rikard och sedan spendera hela kvällen på andra sidan stan, men det blir nog så att jag åker iallafall, annars kommer jag att ångra att jag inte gjorde det.
Vi var på klubben och tränade nästan hela kvällen igår, åt till och med middag där och det gick bra med både agility- och lydnadsträningen. Mika är lite feg på balanshindrena och vill gärna krama gungar när den är på väg ner, ser helroligt ut. På balansen har hon mycket mera fart att ge, men jag tror det kommer, hon är ganska vinglig och lite osäker, både när hon springer över den och kanske även på kontaktfältsbeteendet. Hursomhest är jag mycket nöjd. Saga gör också små framsteg i agilityträningen och visar upp många bra saker även om inlärningen inte går i samma turbofart som med Mika. Lova går som vanligt som tåget och Joker hejar på de andra genom att tokskälla.
Wii
Celines nya favoritsysselsättning är att spela TV-spel, helst ska det vara bowling på Wii sports. Hon är riktigt duktig och utropar "Yes!" varenda gång känglorna ramlar ner. Pappan är nöjd, nu har han någon som vill spela med honom.
Kalas i dagarna tre.
Att fylla fyra år kan närmast liknas med ett kungligt bröllop, det pågår i flera dagar och verkar aldrig ta slut. Idag var släkten på besök för att fira födelsedagsbarnet. Eftersom vi har jobbat hela dagen blev det snabblagad mat vi serverade, pizza till hälften hemmagjord. Bottnarna var färdiga men fyllningen fixade vi själva. Vid sextiden öppnade Pizzeria La Casandra och till efterrätt hade Celine bestämt att vi skulle äta glasstårta.
Det var en mycket nöjd tjej som öppnade massor av paket innehållande bland annat ett dockskåp, prinsesslott, massor av kläder, böcker, smycken, skor, en bil, filmer, små dockor och mycket annat.
Det var en mycket nöjd tjej som öppnade massor av paket innehållande bland annat ett dockskåp, prinsesslott, massor av kläder, böcker, smycken, skor, en bil, filmer, små dockor och mycket annat.
Vinst på hemmaplan!
Vid 12.00 idag var det samling för lydnadsklass 2 som jag skulle tävla med Mika på vår hemmaklubb. Trött och med huvudvärk drog jag sista startnumret, 11. Jag som helst vill ha ett tidigt nummer tappade ytterligare lite motivation. Försökte rycka upp mig, Rikard åkte och handlade värktabletter och jag tog en macka och lite coca cola.
Vi låg i andra platsliggningen och när jag kom tillbaka efter de tre minuterna vi stod gömda såg jag att Mika låg uträckt med framtassarna och hade slängt ut ett bakben åt sidan vilket betydde att hon måste ha rört på sig. Det visade sig också i betyget som blev 8 med kommentaren kryper, enligt de som tittade på hade hon nosat runt och vridit sig, men legat hela tiden. Jag sjönk ihop ytterligare och hade god lust att bara strunta i allt och åka hem. Tack vare bra klubbkamrater och en snäll sambo som hjälpte till att peppa och motivera samlade jag mig hyfsat och gick in och vi gjorde ett riktigt bra program trots allt. Underbara, bästa Mika, hon har minsann aldrig dåliga dagar! Matte däremot skulle behöva liten mental träning tror jag.
8:an vi hade med oss från platsliggningen blev det sämsta betyget vi fick i protokollet, det följdes av 8,5 på fria följet sedan blev det bara bättre och bättre. 10:or på inkallning, rutan, hoppet och helheten. 9,5 på läggande under gång och fjärren och en 9:a på apporteringen.
Det visar så tydligt att det vi jobbat mest med ger bäst betyg, fria följet är fortfarande ett moment som behöver mycket träning och kanske borde jag lägga lite tid på platsliggningen också, den har jag bara "räknat med" att den ska fungera, aldrig direkt tränat. Jag fick tips om hur jag borde lägga upp rutinerna inför vår start och att jag inte ska varva upp Mika genom för mycket beröm mellan momenten, hon har nämligen svårt att samla sig och fokusera igen då och det kan ta en halvt moment innan hon är "med" igen.
Nu saknar vi ett förstapris för LP och ett par tävlingar till har jag anmält till så förhoppningsvis har vi det ganska snart.
Barnloppis
Celine och hennes "nya" hästar.
Nu har vårens barnloppisar och klädbytardagar satt igång och idag var jag på min första för i år. Siktet var mest inställt på kläder, lego, filmer och böcker. Tyvärr hittade jag väl inte riktigt allt jag önskade, men en del blev det iallafall. Kläder fanns det massor, mycket i fel storlek, eller så var de i sådant skick att jag inte var intresserad. Två par byxor jag köpte var helt nya och två tunikor till synes oanvända. Det andra jag köpte var i fint skick och duger bra till dagis. Lego fanns det ingenting av, en bok som passade hittade vi och en film. Därutöver blev det lite leksaker som en hel påse med ponnys för 15 kronor och pärlplattor.
Kläderna jag köpte.
Vintermorötter?
På förmiddagen fixade jag lite ute på tomten, krattade och plockade fram utemöblerna. När jag började rota runt i trädgårdslandet stack något orange fram och när jag grävde lite till visade det sig att vi skördat rätt dåligt förra året. Det var nämligen fullt av morötter i jorden. De verkar ha klarat vintern bra, jag kände mig dock inte så sugen på att äta dem.
Barnkalas!
Barnkalaset är avklarat och vi överlevde! Det var förvånansvärt lugnt att ha sju 3-4 åringar hemma samtidigt. Inga utspillda saftglas, inga ledsna barn eller andra olyckor. Vi avslutade med fiskdamm och jag tror alla var nöjda när de gick hemåt. Celine var glad över alla fina presenter och började leka med dem direkt. Nu har vi en dag med andra aktiviteter imorgon, sedan laddar vi om för ytterligare ett firande på måndag.
Celine 4 år!
Jag hade ställt väckarklockan imorse för att förhoppningsvis kunna gå upp före Celine och väcka henne med lite fika på sängen. Innan klockan ringde vaknade hon dock och satte sig rakt upp i sängen och sa "-Idag fyller jag år!" Så gick det med den överraskningen. Rikard höll henne kvar i sängen medan jag gick ner och fixad lite, sedan sjöng vi iallfall och öppnade paket innan vi gick upp och åt frukost i köket.
Nu pågår städningen och förberedelserna för eftermiddagens barnkalas. Celine är förväntansfull och har redan satt på sig kalasklänningen. Ute sitter ballongerna på staketet och efter lunchen ska jag duka.
Nu pågår städningen och förberedelserna för eftermiddagens barnkalas. Celine är förväntansfull och har redan satt på sig kalasklänningen. Ute sitter ballongerna på staketet och efter lunchen ska jag duka.
Fjärilshuset
Idag var det studiedag i skolan och vi pojken jag jobbar med hade bestämt sig för att åka till fjärilshuset med en kompis. Jag jobbade och tog med mig Celine hela dagen. Hon har bara varit med kortare stunder förut, aldrig en hel dag när jag arbetat, men jag tyckte det fungerade bra. Hon var duktig och självgående hela tiden.
Många och stora fiskar.
Massor av fina fjärlar, tyvärr var det svårt att fånga dem på bild.
Det var jättevarm i fjärilshuset, kändes precis som att vara i Thailand tyckte både Celine och jag.
Lunch och fikapaus.
Fjärilarna äter mango.
På väg att bli (komma ut som?) fjäril.
Många och stora fiskar.
Massor av fina fjärlar, tyvärr var det svårt att fånga dem på bild.
Det var jättevarm i fjärilshuset, kändes precis som att vara i Thailand tyckte både Celine och jag.
Lunch och fikapaus.
Fjärilarna äter mango.
På väg att bli (komma ut som?) fjäril.
Hej då husbilen!
För ganska exakt ett år sedan köpte vi husbil. Igår rullade den iväg med en ny ägare och vi är för tillfället utan, men jag hoppas att vi inom inte alltför lång tid är husbilsägare igen. Vi har haft ett toppenår med den gamla och trivs hur bra som helst med att ha huset med oss, men nu vill vi ha en lite större och lite nyare, dessutom med en annan planlösning. Jag spanar på annonser nästan varje timme och hoppas att vår drömbil dyker upp snart.
Det går framåt.
Jag har på mig stegräknare då och då för att ha lite koll på hur mycket jag går, över 10 000 steg är inga probem, men det är inte varje dag jag passerar 20 000, normaldagen ligger jag någonstans mitt emellan.
April, en riktig födelsedagsmånad.
Någonstans tror jag att jag har läst att en dag i mitten av april är det datumet som allra flest personer i Sverige är födda på, kan det vara typ 15 april? I vår släkt är iallafall april en månad då många fyller år. Det börjar redan den första då Joker är född, dagen efter fyller min katt Flingan år. Båda Rikards föräldrar är födda den här månaden och så Celine som fyller på lördag. Sista april firar vi min syster. Just nu är förberedelserna i full gång inför Celines födelsedagsfirande, det blir vid två tillfällen, ett barnkalas på lördag och ett för släkten på måndag.
Min fina skogkatt Flingan när hon tog sin titel Europachampion 2006.
Min fina skogkatt Flingan när hon tog sin titel Europachampion 2006.
Snabb morot- och broccoligratäng
Jag älskar broccoli och har nästan ätit mig trött på det. Idag kom jag på ett enkelt sätt att variera sig lite istället för att bara äta grönsakerna som de är till maten. Jag kokade broccoli och morotsbitar lite lätt, hällde dem sedan i en form och slog över en blandning av 2 ägg, 2 dl mjölk och lite kryddor, över det rev jag västerbottenost. Efter 20 minuter i ugnen hade jag en supergod gratäng, perfekt att äta till nästan vad som helst. Jag åt det istället för pasta som de övriga i familjen hade till falukorven. Nästa gång ska jag nog ha i typ skinka så har man en komplett måltid.
Träning i Lagga
Idag, efter att Celine hade varit på förmiddagens Bamsegympa, tog vi med oss alla hundarna och åkte till Lagga. Patrik hade bokat ridhuset i två timmar så vi körde ett rejält pass där jag hann med både agility- och lydnadsträning med Mika. Hon är så överladdad när det kommer till agility att jag bara därför att lät henne träna lydnad både precis vid hindrena och även det svåraste av allt för henne, att lyssna och fokusera på mig när Lova kör agility med Rikard. Hon kan bara inte slita blicken och blir totalt döv då. Nu jobbade jag stenhårt på att bryta hennes hysteriska låsningar och tyckte att vi gjorde framsteg där. Det stör mig att jag har svårt att komma åt henne, lite samma sak händer ju t.ex. vid vallningen, att hon kopplar bort mig och är svår att nå fram till. I övrigt är hon en mycket lyhörd, följsam och mjuk hund, men sedan kommer de där (vallnings?)tendenserna och de är nog lite av dem jag har sett när vi ska påbörja lydnadsprov också, hon beter sig ungefär likadant iallafall.
Nu har jag planerat att träna lydnad tre gånger den här veckan, bara det inte ösregnar, för då misstänker jag att jag kan hitta på minst tio ursäkter för att låta bli.
Nu har jag planerat att träna lydnad tre gånger den här veckan, bara det inte ösregnar, för då misstänker jag att jag kan hitta på minst tio ursäkter för att låta bli.
Det kan inte gå bra jämt...
...även om man såklart skulle önska det.
Efter en del velade åkte vi till Märsta-Sigtuna BK idag för att jag skulle tävla lydnadsklass 2 med Mika. Vädret var ostadigt och det duggregnade när vi packade in oss i bilen, det var också anledningen till att jag tvekade till att åka. Väl framme upphörde regnet och planerna var leriga, men ändå inte så dåliga som jag förväntat mig.
Jag drog startnummer 5 och hade därmed gott om tid att värma upp och leka med Mika, kanske lite för mycket tid märkte jag då vi blev stående och bara vänta en bra stund innan det var vår tur. Jag har inte riktigt fått ordning på några tävlinsrutiner för oss men ska genast ta tag i det så att både Mika och jag är mentalt förberedda när vi går in.
Fria följet tycker jag kändes bättre än förra gången, även om hon idag hade lite av samma tendenser som sist. Hon låser sig och blir lite stirrig och okontaktbar innan hon fattar att vi ska samarbeta och kopplar på skallen.
Jag såg nästan inga betyg, men överlag var de halvdåliga och ibland kanske lite i underkant om ni frågar mig, men Mika gjorde verkligen inte sitt livs tävling. Väldigt otippat nollade hon hoppet, typ det lättaste momentet som hon tidigare alltid har fixat klockrent. Nu hoppade hon ut och istället för att sätta sig gjorde hon återhoppet direkt och satte sig fot. Fråga mig inte varför, men jag slutar aldrig att förvånas över hennes nya påhitt. I helhetsbetyg fick vi en 10:a och det är det jag tar med mig som ett bra minne från den här tävlingen, resten ska jag försöka glömma så fort som möjligt.
Vi packade ihop och åkte hem nästan direkt, så jag fick aldrig något protokoll. Visst hade det kunnat vara intressant att läsa kommentarerna, men samtidigt vet jag ju med mig vad som felade och vilka dagens brister var. Det är bara att komma igen till nästa gång som är redan om en vecka. Hoppas det torkar upp lite så att vi slipper praktisera gyttjebrottning istället för lydnad.
Efter en del velade åkte vi till Märsta-Sigtuna BK idag för att jag skulle tävla lydnadsklass 2 med Mika. Vädret var ostadigt och det duggregnade när vi packade in oss i bilen, det var också anledningen till att jag tvekade till att åka. Väl framme upphörde regnet och planerna var leriga, men ändå inte så dåliga som jag förväntat mig.
Jag drog startnummer 5 och hade därmed gott om tid att värma upp och leka med Mika, kanske lite för mycket tid märkte jag då vi blev stående och bara vänta en bra stund innan det var vår tur. Jag har inte riktigt fått ordning på några tävlinsrutiner för oss men ska genast ta tag i det så att både Mika och jag är mentalt förberedda när vi går in.
Fria följet tycker jag kändes bättre än förra gången, även om hon idag hade lite av samma tendenser som sist. Hon låser sig och blir lite stirrig och okontaktbar innan hon fattar att vi ska samarbeta och kopplar på skallen.
Jag såg nästan inga betyg, men överlag var de halvdåliga och ibland kanske lite i underkant om ni frågar mig, men Mika gjorde verkligen inte sitt livs tävling. Väldigt otippat nollade hon hoppet, typ det lättaste momentet som hon tidigare alltid har fixat klockrent. Nu hoppade hon ut och istället för att sätta sig gjorde hon återhoppet direkt och satte sig fot. Fråga mig inte varför, men jag slutar aldrig att förvånas över hennes nya påhitt. I helhetsbetyg fick vi en 10:a och det är det jag tar med mig som ett bra minne från den här tävlingen, resten ska jag försöka glömma så fort som möjligt.
Vi packade ihop och åkte hem nästan direkt, så jag fick aldrig något protokoll. Visst hade det kunnat vara intressant att läsa kommentarerna, men samtidigt vet jag ju med mig vad som felade och vilka dagens brister var. Det är bara att komma igen till nästa gång som är redan om en vecka. Hoppas det torkar upp lite så att vi slipper praktisera gyttjebrottning istället för lydnad.
